Samhälls slutuppgift

1.

I början så hade jag och Tilde en väldigt bra budget och våran ekonomi såg mycket bra ut. För med båda våra löner och de pengar vi tog ut i månaden från våra pensionsbesparingar ligger på 38283kr i månaden. Av dessa pengar på betalade vi 2800kr i månaden för båda våra försäkringar och då har jag inräknat Livsförsäkring, Olycksfallsförsäkring och Sjukförsäkring och alla dessa är man med i A-kassan för att ta del av. Och det kostade ungefär 1000kr/månaden per person. Och sen hade vi en hemförsäkring på 800kr i månaden så de blir 2800kr/ månad. Sen våran TV-licens, elektricitet, transport, mat, telefoni och kläder kostar 6085kr/ månaden. Hygienartiklar kostar ungefär 200kr i månaden och tillslut så kostar intressen, våra lån och allt övrigt kostar ungefär 9600kr i månaden. Så totalt så har vi 19592kr kvar i månaden.

 Men efter att vi skilde oss så fick jag en billigare budget. Så det vi gjorde först var att vi sålde lägenheten och alla möbler. Så av det så fick vi 457500kr per person. Detta är pengar efter att vi har sålt lägenheten och betalt alla lån som vi tog för att köpa lägenheten. Och av de pengarna så tar jag ut dom i 20års tid varje månad. Så det blir totalt att jag har 12133 i lön efter skatt, jag tar även ut 10000 i månaden från mina pensionsbetalningar och 1906kr i månaden från min lägenhet jag sålde.  Så totalt har jag 24039kr i månaden. Pengarna gick åt till mina försäkringar som kostar 1400kr i månaden och mat, kläder, transport, elektricitet, telefoni, lån och intressen kostar totalt 10902kr i månaden och övrigt kostar 5000kr i månaden. Och sist men inte minst så kostar min hyra 5200kr i månaden så totalt har jag 1530kr i månaden över.

2.

Länk till bilden om du inte ser den. - https://gyazo.com/6b253aa6d597bbe41bf5a806ee80db72

 

3.   Det svenska välfärdsystemet funkar så att vi som medborgare betalar skatt på 30% av de vi tjänar, våran arbetsgivare betalar också 30% av de vi tjänar och vi betalar moms på 25% på allt vi köper och alla dessa åker in I ”den offentliga sektorn”. Och det som är så bra med att vi betalar dessa procent är att många tjänster är avgiftsfria och vissa tjänster är subventionerad. Exempel på några avgiftsfria tjänster är exempelvis Skola, Biblotek, Polis, Vägar, mm. Och några tjänster som är subventionerade är Sjukvård, Förskola, Kollektivtrafik. För i sjukvård så betalar man kring 100kr per dag man ligger inne på sjukhus och egentligen så kostar det bra mycket mer än de.

Och utöver detta så ger de svenskavälfärdsystemet också ett stöd för oss medborgare om vi exempelvis skulle bli gravida, sjuka eller arbetslösa. Så detta system betalar oss en summa för att vi inte kan jobba och tjäna egna pengar så då kan vi klara oss rent ekonomiskt i vardagen ändå fast vi inte har ett jobb/är tillgänglig att jobba.

4.  Vi som människor kan hjälpa och bidra ekonomiskt till samhället genom att först och främst utbilda sig då att vi senare i livet kan börja arbeta och betala skatt till Kommunen.  Sedan efter detta så måste man även Konsumera produkter och på dessa produkter betalar man moms på 25% och de pengarna åker också till kommunen som senare åker till den offentliga sektorn och läggs till var det behövs.  Dessa pengar används till sjukvård och liknande som jag skrev ovanför. Detta tycker jag kan vara både bra och dåligt. För om du tjänar en normallön eller en ganska låg lön så betalat du inte så mycket själv och du får en massa tjänster gratis eller billigare och de är ju super. Men exempelvis om du tjänster en riktigt hög lön så skattar du 30% och i vissa fall så hade det varit billigare om du inte skattade och betalade sjukvåren själv för de 30% motsvarar en enorm summa. Men det är inte säkert att detta system hade kunnat fungera om det inte fanns någon som betalade lite mer för de finns folk som betalar lite mindre.

5. Som jag har skrivit ovanför så om man blir sjuk, arbetslös eller får barn så får man ersättning för att man inte är tillgänglig att jobba så istället för att inte få någon inkomst alls så får man en ersättning på en summa pengar så man kan klara sig ekonomist sätt.  Men för att få pengar om du är sjuk eller arbetslös så måste du vara med i A-kassan för att få en ersättning och om du får barn så får du pengar från samhället. Men summan pengar du kommer få beror på vad du hade för jobb innan och om du inte haft något jobb innan så får du den minsta möjliga ersättningen.  Detta system tycker jag personligen är bra och vet inte varför man inte skulle gilla det.

6. Hushållens ekonomi hänger ihop med företags och den offentliga ekonomin på så sett att vi privatpersoner betalar skatt till den offentliga sektorn och i utbyte så får vi vissa tjänster som är subventionerade och vissa tjänster blir gratis och dessa tjänster kostar i vanliga fall enorma summor pengar. Och företag dom betalar skatt till den offentliga sektorn och i utbyte så får dom subventionerade varor tillbaka. Och vi hushåll betalar för varor och tjänster till företag och i utbyte så får vi löner. Och alla dessa punkter är en del för att de samhällsekonomiska kretslopper ska funka som det ska.

Reporänta är samhällsekonomin i landet och den som bestämmer hur mycket någonting ska kosta. De som styr reporäntan är Riksbanken i Stockholm. Och om reporäntan skulle gå upp å skulle vissa produkter bli dyrare. Nu tar vi gurkor som ett exempel, för som den får upp så kostar gurkorna mer och då blir det en mindre efterfrågan och på så vis på blir det ett mindre utbud pga efterfrågan. Och om reporäntan skulle sjunka så finns det ett större utbud och en större efterfrågan och på så vis skulle de kosta mindre. För på vintern här i Sverige så finns det mindre gurkor och då höjs reporäntan och på sommaren finns det mer gurkor och då sjunker reporäntan.

7

Välfärd = Skyddsnät för barn, ungdomar och de som betalar skatt. Ex Tandvård, Sjukvård etc.

Ekonomi = Hushållning, vi behöver lära oss att hushålla med de resurser som finns i samhället. Begränsade resurser på jorden. Man kollar i det lilla och det stora (Global ekonomi – privatekonomi). Planering av vad som ska produceras och hur mycket som behövs av det och hur de ska fördelas.

Produktionsfaktorer = Naturresurser, Arbetskraft, Realkapital, Finanskapital behövs för att producera något.

Naturresurser = Material och Råvaror

Arbetskraft = Folk som vill arbeta

Realkapital =Tillgång till material och verktyg. (Maskiner, verktyg, dator, stålverk, gruva etc) Allt som behövs för att producera en vara.

Finanskapital = Pengar för att finansera något.

Jordbruksrevolutionen = Hur man brukar jorden på bästa sätt.

Industriella revolutionen

Informationsrevolutionen = Nutid

Det finns många fler begrepp jag har lärt mig men kommer inte på några nu.